Test av drönarleveranser utmanades av dåligt väder

Från avsändare till mottagare 

Testet handlade inte bara om själva flygningen, utan om hela logistikkedjan. På Skellefteå Airport skulle pakethantering, omlastning och drönarförberedelser genomföras. I Norsjö låg fokus på att ta emot godset på ett säkert och smidigt sätt, samt att genomföra batteribyte för fortsatt drift. 

Den planerade sträckan var 7 mil och skulle vara den längsta Katla Aero hittills genomfört. Flygtiden beräknades till cirka 35 minuter. 

Kortare flygning pga vädret 

Det största hindret under de planerade testdagarna var vädret, framför allt låg molnbas. 

–Vi är begränsade till att distansen mellan marken och undersidan av molnen måste vara 150 meter och det krävs bara att en liten bit av sträckan har dåligt väder, så förstör det möjligheten att genomföra hela eller resten av flygningen, säger Robin Appelblom, drönarpilot på Katla Aero. 

En kortare flygning gjordes under måndagen och flera försök genomfördes senare under veckan, men varje gång stoppades flygningen av för låg molnbas. Som längst kom drönaren ungefär halvvägs till Norsjö. Under tisdagen förekom underkylt regn, ett väderfenomen som är riskfyllt för all luftfart, och då blev det inga flygningar alls. Sista dagen genomfördes testflygningar i begränsad omfattning.  

Tillstånd, planering och säkerhet längs rutten 

Testflygningen hade planerats i god tid och krävde tillstånd från Transportstyrelsen för att etablera ett särskilt luftrum. Ett sådant tillstånd kan ta omkring sju veckor och ett operativt tillstånd kan ta cirka 6 till 10 månader. Tillstånden behövs bland annat för flygning med den här storleken på drönare och när flygningen sker utom synhåll för piloten. 

Som en del av säkerhetsplaneringen fanns 11 förberedda nödlandningsplatser längs rutten, i detta fall vändplatser på skogsbilvägar. Drönaren var också utrustad med fallskärm för att kunna hantera akuta händelser. 

Inför flygningarna samverkade teamet med andra aktörer i luftrummet, bland annat flygledningen på Skellefteå Airport och ambulanshelikoptern. Rutten kontrollerades även utifrån höjdskillnader, master, bebyggelse, naturreservat, buffertzoner och möjliga nödlandningsplatser. 

Regelverket stoppade flygningarna  

Det som i praktiken hindrade flygningarna var regelverket kopplat till molnbas. Därför valde piloten att vända. Drönaren hade dock tekniskt sett kunnat flyga i de väderförhållanden som rådde.  

– Här handlar det om att luftrumsregler och tillstånd framöver behöver medge även obemannad flygning ovanför molnbasen på ett säkert sätt. Om man inte får flyga med drönare i dåligt väder blir det svårt att kunna genomföra kommersiella transporter på det här sättet, säger Henrik Littorin, programansvarig på Arctic Aviation Hub. 

Eftersom vädret stoppade flygningarna gick det inte att testa alla delar av målet, exempelvis energiförbrukning över hela sträckan och moment som batteribyte och paketmottagning på destinationen. Samtidigt gav dagarna viktiga insikter. 

– Det är otroligt viktigt att vi testar saker på riktigt. Som regelverket är idag så blir effekten att det inte gick att flyga. Men det är bara att prova testa igen och hitta nya säkra procedurer. Det är nyckeln, säger Henrik Littorin. 

Katla Aero ser också utvecklingsmöjligheter framåt. 

– I framtiden hoppas vi på att kunna få flyga i moln och på så sätt genomföra flygningar som vi denna vecka inte kunnat genomföra. Vi kommer att ta emot lärdomarna vi har fått under dessa dagar och försöka arbeta mot att minska påverkan som vädret har på genomförandet av flygningar i framtiden, säger Michel Jansson, Aircraft Software Engineer & Pilot på Katla Aero. 

Högt betyg som testplats 

Trots att vädret begränsade testet är både Robin Appelblom och Michel Jansson positiva till Skellefteå Droneport som plats för drönartestverksamhet. De lyfter bland annat läget nära staden, den högre placeringen i förhållande till omgivningen och att lokalen är uppvärmd, vilket underlättar hantering av batterier och annan temperaturkänslig utrustning. Även säkerhetsaspekter i området, som att flygningen sker bort från större vägar i stället för att korsa dem, lyfts som en fördel.