Nya steg mot bättre uppkoppling på landsbygden

Vid en halvtidsavstämning tidigare i år i Östersund konstaterade projektets parter att arbetet tagit tydliga kliv framåt. Täckningsutmaningen på landsbygden kvarstår, men vägen mot fungerande lösningar bedöms nu vara kortare än tidigare. 

En långvarig utmaning
Bakgrunden till projektet är en långvarig och välkänd utmaning. I omkring 40 år har många mindre och glesare kommuner brottats med otillräcklig täckning, samtidigt som möjligheten att påverka infrastrukturen lokalt ofta varit begränsad. I projektet utforskas därför den öppna LoRa-standarden som grund för att kollaborativt bygga upp uppkoppling på landsbygden. Tanken är att skapa system som kan ägas och styras lokalt, och som byggs ut utifrån faktiska behov. 

– Vi har haft samma täckningsutmaning på landsbygden i decennier, men saknat rådighet att göra något åt den. Nu testar vi i stället lösningar där kommuner och lokala aktörer kan bygga uppkoppling tillsammans, med egen kontroll, säger Niccolas Albiz på Skellefteå Science City. 

Särskilt viktig är stabil kommunikation för välfärdsteknik och digitala tjänster inom vård och omsorg, där trygghet och tillgänglighet står i centrum. Samtidigt behöver lösningarna kunna möta morgondagens krav, exempelvis kopplat till mobilitet och autonoma transporter. 

Tester pågår och fler aktörer visar intresse
Under projektets första hälft har man kartlagt behoven i flera glesbygdskommuner, tittat på möjliga ägarskapsmodeller och ringat in hur tekniken kan göras robust, bland annat med ö-drift. Tester är nu igång hos flera parter. Projektet hämtar också inspiration från kommuner som byggt visningsmiljöer för smart hem-teknik, där äldre och anhöriga kan se hur uppkopplade lösningar skapar trygghet och stöttar vård och omsorg i en åldrande befolkning. 

Vid mötet i Östersund presenterade SiteMax, Ericsson, Karlstad Energis stadsnät (MittNät), Sensative och andra aktörer sina lösningar, tillsammans med exempel på uppkopplat AR-stöd. Parallellt har PTEH och Ericsson mätt vita fläckar i kommunerna, vilket ger ett tydligare underlag för var behoven är störst och hur systemen behöver utformas för att fungera i glesbygd. 

Under projektets andra hälft fortsätter testerna och arbetet med att ta fram hållbara modeller för lokal uppkoppling. Målet är att visa hur landsbygdsnära kommunikationstjänster kan byggas och drivas i samverkan, med tydlig nytta för både invånare och verksamheter.